2005-01-15 Mellanlandning och platsliggningar  
     
 
Foto: A. Gavik		 Nennes förstfödda dotter, Isa, har mellanlandat på husses axel, och ser utan tvekan ut att fundera på om det inte finns ännu högre höjder att ta sig till... (Det är ju en ambitiös tjej!) Som vanligt när jag får höra (eller se bildbevis, som här) av kattunge-adopterare att deras katter minsann ser mattes/husses axlar som bra ställen att vara på, blir jag lite peppad att försöka lära mina det oxå.. Men än så länge helt utan framgång. När de blir gamla och grå, så kanske jag ska lyckas övertala dem...?
     
  Under tiden (eftersom en uppdatering på axel-historien kan tänkas dra ut några decennier på tiden) vill vi här till höger visa upp en helt suverän platsliggning, med katt! Att lära jycken att fixa betyg 10 på platsliggning är ju en sak, det här är inte bara en annan division, det är en helt annan liga... ;-) Jaja, ok, lite otillåtna hjälpmedel i form av braskamin kan jag väl erkänna användes. Fast till skillnad från hundtävlingar, där det föreskrivs 2-3 meter mellan de platsliggande hundarna, körde vi här med MYCKET kortare avstånd... Och se den avslappnade looken de uppvisar trots det! (Va, vaddå tack vare det?! Vad menar ni? ;-))
  Och så slutligen en annan sorts platsliggning. Vovve-valpen Milou (nåja, unghunden då) har numera blivit ordentligt upplärd av katterna i konsten att agera värmekälla. Att Milou är väl godkänd behöver vi väl inte säga (det enda som kan tänkas dra ner betyget något lite, lite är den något tunna pälsen - inte alls så go att burra ner sig i som vissa andra hundpälsar kan vara (fast Tintin gör sitt bästa för att gosa in sig i den ändå!)...)
     
  2004-12-16 Schhh, stör oss inte, vi kollar på TV...  
     
 
  Siameserna har en alldeles tydlig och alldeles egen favorithobby, som ni börjar förstå, och den har gjort dem  till riktiga experter inom värmeområdet. De vet till exempel exakt när det är lönt att sätta sig framför en brasa (när den kommit igång ordentligt), och de vet på sekunden när det är dags att gå och lägga sig (vilket är när matte har värmt upp sängen tillräckligt för att man som siames ska kunna krypa in under täcket utan att förfrysa de små tårna).
     
  2004-10-23 Japp, nu är det kallt igen  
     
 
  Detta är en årligen återkommande händelse, som vi därför berättar om varje år, men om ni visste vilken stor dag det är i våra katters årskalender - ungefär som julafton för ett barn - så skulle ni förstå varför vi så ofta upprepar det. Nenne vet vad det innebär när vi tar vedkorgen i näven och går ut en sväng: ungefär lika uppenbart som när pappa går ut på julafton för att inhandla kvällstidningen. När vi sedan kånkar in veden står hon nästan och hoppar jämfota av iver framför braskaminen, inte helt olik ett barn framför jultomtens stora säck. Nytt för i år är att vi bytt ut den trånga tygigloon mot en rymligare fårfäll, och hoppas därmed slippa se besvikna miner hos de katter som tidigare inte fick plats precis på den varmaste (=populäraste) platsen. (Ni observerar väl Nennes missnöje med att brasan inte hela tiden hålls vid liv? Vi tycker, till skillnad från Nenne, att det finns gränser för hur varmt det ska vara.)
     
  2004-10-13 Athos BIS-V  
 
Foton: Rithwa Nygren
  Snygga, snygga Athos (Ähum, vi kanske ska passa på att skryta så mycket vi bara kan och använda titeln också... JW Athos :-)) har varit och visat upp sig igen. Första utställningen som vuxen (i Skellefteå 10 oktober) resulterade i det första certet, och nominering och BIS!! Martina, vad kan vi säga...du hade verkligen öga och känsla för att välja en lovande bebba, som visade sig bli en riktig snygging! Och så vill vi såklart säga: VARMT GRATTIS!!
     
  2004-10-02 Betraktelser från ovan  
     
  Vi har gång på gång bett Tintin att hålla sig på, om inte golvet, så i alla fall på lägre höjder. Att vi pratar för döva öron inser ju alla, Tintin har verkligen inga planer på att sluta hoppa upp på gardinstänger, i hatthyllan, överst på bokhyllor och gud vet vart. Nenne försöker väl göra sitt bästa för att låtsas som att hon inte är ett dugg imponerad, men vi har sett henne stå på fönsterbrädan och avundsjukt blänga på Tintin. Chefen Emma är nog lika smidig som Tintin, men väger något kilo mer, så när hon svingar sig i takhöjd brukar vi höra det - och kan alltid passa på att vädra gardinerna när de ändå är nere...
     
  2004-09-22 Ett gott skratt...  
  Ett gott skratt förlänger livet, har jag hört. Tänk, hur gamla ska då inte vi bli, vi som har härligt skrattframkallande katter att titta på, och vi som med jämna mellanrum får höra fantastiskt roliga berättelser om våra katters bebbar... (sen att man kan tänkas bli gråhårig i förtid av dessa djur, tja...so be it)
 
Mimmi (tv) och Isa (th) - vilket imponerande gap!
Foto: A. Gavik
Tack Gaviks för det underbara hem ni erbjuder knasbollarna :-)		 I Göteborg bor två mycket rastypiska siamesdamer, Isa och Mimmi. De har lindat sina människor runt sina nätta små tassar, på alldeles typiskt siamesvis, precis som sig bör. De har dresserat sina ägare på ett imponerande sätt; de vet till exempel hur de ska få matte att ge dem godbitar (rökt skinka kan Mimmi prata till sig, och gräddtårta kan man få om man sitter och ser lite extra söt ut... ;-)) Alldeles särskilt stolta är vi såklart över deras apportering: De har en spindel-leksak med piprensar-ben som de inte tvekar att greppa, eller bära runt på. Det är ett byte som man efter avslutad lek (eller för att påbörja lek) tar med sig i sängen. Vi kan mycket väl tänka oss hur det är att gå och lägga sig (eller vakna upp) och känna dessa ludna spindelben... Hejja, tjejer, hejja, hejja, säger vi bara!! :-)
     
  Får vi presentera en fantastisk kille ur en alldeles fantastisk kull: musketören Aramis med sin matte och husse
   
 
  Aramis har också nästlat sig in i sina människors hjärtan, har vi förstått, och är en katt som blir mycket pussad på och ordentligt omkramad dagligen. Och vem kan motstå ett sådant underbart charmtroll - på samma sätt som brorsan Malte (Porthos) i Västerås betraktar världen från sin husses axel, har Aramis intagit sin husses axel (ett intagande som sker med ett enda elegant språng, har vi förstått). Själva står vi med alldeles kattfria axlar och undrar avundsjukt hur ni bär er åt?!
     
                 
Aramis är en kille som man inte lurar helt enkelt, att smyga iväg ensam till kylskåpet går till exempel inte (och det vet vi även av egen erfarenhet), då smyger han med och står där och stirrar på en med uppfordrande blickar och skriker av glädje. Hur han uppför sig borta vågade vi inte fråga, men någorlunda sköter han sig nog, antar vi, eftersom han får följa med fler gånger till samma ställe... Det man saknar i hyfs och fason kan man nog kompensera genom att blinka med sina förföriskt blåa ögon och spinna högt? Och vi vet att många siameser självsäkert kan snacka sig ur de flesta situationer.

 
     
  2004-09-06 JUNIOR WINNER!!!  
     
 




 

 

 

 

 

 

Foton: Rithwa Nygren

 
Athos ordnar med den sista finputsningen inför panelen...
  Athos tog två nya BIS i helgen, det femte och sjätte! Han kan därmed (med ett BIS tillgodo) titulera sig Junior Winner - och vi kan bara putsa på våra stoltaste leenden och gratulera matte Martina å det varmaste. Igen :-)
     
  2004-08-31 Ikaros-wannabe  
     
Den här sidan handlar egentligen om våra underbara katter, men ibland kan vi inte låta bli att låta en eller annan hund posera. Det här är ett sådant tillfälle, vi vill ju verkligen inte undanhålla er Milous flygförsök!

Vi förbereder oss för en hektisk höst, och jag tror att katterna gör detsamma, de ligger mest och latar sig. Funderar utan tvekan ut nya bus, och siameserna ropar på killbesök (ropar är en mycket förskönande omskrivning av hur det egentligen låter!) Kanske får vi besök av katternas stork senare i år.

                                                                                          Läs mer >>